Webbplatsen byggs fortfarande. En del innehåll håller på att kompletteras.

24 december

Julafton

Så säger man

Julafton den 24 december är den svenska julens stora dag. Det är en familjehögtid: man äter julbord, ser Kalle Anka på tv och får besök av tomten med julklappar.

Matbord fullt av fat med ägghalvor, korv, pålägg, sill och potatis, med en ljusstake med röda ljus i mitten.
Ett hemmagjort julbord på julafton 2009.Foto: David Castor (user:dcastor), CC0

Var det kommer ifrån

Ordet jul kommer troligen av ett fornsvenskt ord för fest eller gästabud. Äldre talade inte om att fira jul utan om att dricka jul. Kopplingen till förkristna midvinterfester är osäker.

I bondesamhället var julafton årets mest högtidliga dag. Huset städades, redskapen ställdes undan, ved bars in och ibland breddes halm på golvet, julglädjen. Från medeltiden gjorde adventsfastan att fisk, främst lutfisk, och gröt blev en del av julen.

Under 1700-talet var det julbocken som delade ut julklapparna. Ordet julklapp kommer av seden att bulta på en dörr, slänga in gåvan och springa därifrån. Mot slutet av 1800-talet smälte gårdstomten, Sankt Nikolaus och amerikanska Santa Claus samman till jultomten, och Jenny Nyströms julkort gav honom hans utseende.

Också maten förändrades. I början av 1900-talet blev det vanligt att inleda julaftonsmåltiden med ett julsmörgåsbord, följt av lutfisk och risgrynsgröt. Julskinkan blev vanlig först under 1900-talet, och Carl Larssons målning Julaftonen från 1904 bidrog till det. Köttbullarna kom på 1970-talet, och under seklets andra hälft smälte allt ihop till ett enda stort julbord.

År 1960 sände Sveriges Television för första gången Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, ett Disneyprogram som haft premiär i USA 1958. Sedan dess sänds det varje julafton och delar dagen i före och efter Kalle Anka.

Julgran med ljusslinga och glitter i ett vardagsrum med bokhyllor, en blommig fåtölj och adventsljus i fönstret.
Julgran i ett svenskt hem på julaftonskvällen 2017.Foto: Johan Jönsson (Julle), CC BY-SA 4.0

Så firas det i dag

Många äter julbord mitt på dagen: skinka, inlagd sill, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse och dopp i grytan, bröd doppat i skinkspadet. Därav namnet dopparedagen. Till maten dricks julmust, en läskedryck med malt som främst dricks kring jul.

På eftermiddagen samlas familjen framför Kalle Anka, och sedan kommer tomten med julklapparna. I risgrynsgröten göms en mandel, och enligt traditionen blir den som får den först gift. Många går på midnattsmässa eller på julotta på juldagsmorgonen.

Ord för dagen

Tryck på ett ord för att höra det.

  • Smörgåsbord med julmat.
  • Julgåva.
  • Gårdens skyddsväsen. Jultomten delar ut julklapparna.
  • Hälsningen man önskar varandra.

På bordet

julskinka
Julbordets självklara mittpunkt.
dopp i grytan
Bröd, ofta vörtbröd, doppat i varmt skinkspad.
Janssons frestelse
Gratäng med potatis, lök, ansjovis och grädde. Blev känd på 1920-talet.
risgrynsgröt
Kom till julbordet på 1800-talet. En mandel göms i gröten.
julmust
Läskedryck med malt och humle, utvecklad i början av 1900-talet av Harry Roberts i Örebro.

Man sjunger

Nu tändas tusen juleljus
Text och musik av Emmy Köhler 1898. En av de mest sjungna julsångerna i Sverige.
Nu är det jul igen
Gammal svensk och dansk julsång som sjungs vid dans kring granen.
Röd soffa med en vit hund, soffbord med röd löpare, ljusstake med vita ljus och två tomtefigurer med röda luvor.
Julafton 2019 mitt på dagen: julljusstake, tomtar och familjens hund.Foto: Bernt Fransson, CC BY-SA 4.0

Från Chile

I både Sverige och Chile är det kvällen den 24 december som räknas, så kalendern stämmer. Det som vänds upp och ner är vädret: julbordet är mäktig mat för den nordiska vintern, och i Chile kommer det mitt i sommaren.

Källor